Vad själv-compassion är och inte är

 

Vad själv-compassion är och inte är

Själv-compassion är inte: 

  • Att tycka synd om sig själv.

 

  • Själv-compassion är inte att vara självsvåldig och egensinnig.

 

  • Själv-compassion är inte självkänsla.

 

Att tycka synd om sig själv 

När vi tycker synd om oss själva så tappar vi handlingskraften och möjligheten att styra våra liv. När vi tycker synd om oss själva glömmer vi att andra har det likadant som vi själva har det och därmed ignorerar vi att vi faktiskt är sammankopplade till andra med samma problem.

När vi tycker synd om oss själva tenderar vi till att bli egocentriska samtidigt som vi känner en separation till andra samtidigt som vi överdriver vårt eget lidande.

När vi tycker synd om oss själva låser vi in  oss känslomässigt i oss själva och får inget utifrån perspektiv på vår tillvaro och vi tenderar till att leva i ett drama varje dag på ett eller annat sätt. 

Om man istället känner medkänsla för sig själv, skapas ett utrymme för att känna den mänskliga aspekten av vad man går igenom och man kan sätta sitt eget lidande i perspektiv till andra. 

Själv-compassion är inte att vara självsvåldig och egensinnig.

Själv-compassion skiljer sig också mycket från att självsvåldig och egensinnig.

Många tror att om man visar sig själv själv-kärlek så kommer man bli lat, man är inte på tå längre i viktiga situationer och då kommer man ju bli lat.

Om jag är snäll mot mig själv en hel dag så kommer jag ju inte få någonting gjort. 

Själv-Compassion innebär att du vill vara lycklig och frisk på lång sikt. Du behöver inte ta njutningar utanför dig själv som kan skada dig. 

En del tror att framgångar går endast att få genom att straffa, späka sig, tvinga sig, göra sig själv skamsen först  inför tanken att misslyckas så man sedan kan pressa fram resultat. 

Detta i sin tur leder till att man får svårt för att möta inre sanningar om sig själv eftersom man tror att man kommer att hata sig själv om man inser sanningen om sig själv och de handlingar man haft tidigare (eftersom man inte är van att möta sina hårda tankar med själv-kärlek) men egentligen är det tvärtom.

Så svagheter stoppas undan och ligger i det undermedvetna och stoppar oss från att känna total tillit och kärlek till oss själva.

Att tillåta sig själv att möta dessa känslor – en millimeter i taget – med stor compassion och mycket tålamod med sina egna erfarenheter är en vacker gåva till sig själv. 

Att se sina rädslor utan att döma för att tillåta tillväxt och en större inre mogenhet i sig själv. 

 

Själv-Compassion är inte självkänsla. 

 

Själv-Compassion baseras inte på självutvärderingar av sig själv som självkänsla gör. 

Självkänsla avser vår känsla av självvärde, ett värde, hur mycket är vi värda? Skiljer det sig mellan dig och mig? Mellan mig och den handikappade där ute? Vem är värd mest? Vem presterar så bra så att den är värd att ha självkänsla?

 

Självkänsla förutsätter att vi är unika, att vi har unika egenskaper, att vi sticker ut. Vi duger inte att vara medelmåttiga, att vara som alla andra eller under medel.

Så för att höja vår självkänsla så agerar vi narsissistiskt, självupptaget för att i nästa steg bli otrevliga, se till att trycka ner andra i samtal och handlingar, först då känner vi oss större och mer värda.

Om någon gör/säger någonting som får oss att känna oss obekväma kan vi agera aggressivt. 

Så behovet av hög självkänsla uppmuntrar oss att ignorera, snedvrida eller dölja personliga brister som vi har eftersom vi inte klarar av att se oss själva tydligt och exakt. 

Självkänsla bygger på vår senaste framgång eller vårt senaste misslyckande vilket innebär att vår självkänsla är helt beroende av vilka omständigheter vi lever i just nu.

 

Själv-Compassion känner människor för sig själva eftersom alla människor förtjänar medkänsla och förståelse, inte för att de ser ut på ett visst sätt, eller beroende på hur mycket pengar de har, hur smarta de är och så vidare. 

Med självmedkänsla behöver du inte känna dig bättre än andra för att må bra. 

Självmedkänsla ger dig också möjlighet till att klara av personliga misslyckanden som du själv bemöter med vänlighet och som du inte känner att du behöver dölja för andra.

Dessutom är självmedkänsla inte beroende av andra, yttre omständigheter, och det är alltid tillgängligt.